252. Rosanna (2018)

Artist: Weezer Kompositör: David Paich

Utgivningsår: 2018  Album: –

_________________________________________________________________________

Det här kan vara årets mest oväntade cover! Weezer tolkar Toto!!

Ni känner ju till den här gamla dängan från 1982 som gjorde Toto till världstjärnor med Jeff Porcaros helt omänskligt svängiga shufflekomp som grund. Och nej, Weezers trummis Patrick Wilson lyckas inte riktigt komma i närheten av detta men i övrigt måste jag säga att det låter förvånansvärt bra. Trots att de inte gör något annat med “Rosanna” så låter det mer eller mindre som en Weezerlåt.

Det började dock med en helt annan låt – “Africa”, Totos kanske mest kända låt. Ett Weezerfan har tydligen i månader trakasserat bandet via ett Twitterkonto i hopp om att de ska spela in en version av just “Africa”. Som svar på detta lade bandet istället upp sin version av “Rosanna” på twitterkontot – @WeezerAfrica.  Allt i sanna Weezeranda, såklart.

Men, några dagar senare kom så även önskemålet – “Africa” med Weezer. Och jag måste säga att båda låtarna funkar riktigt bra men då “Rosanna” känns något mer oväntad sitter den helt enkelt lite bättre. Riktigt skönt driv – fan, jag gillar verkligen Weezer.

Och vem vet….. snart kommer det kanske en helt nyinspelad version av plattan Toto IV – som båda dessa låtar ligger på. Det har ju gjorts förr, av bl.a. Ryan Adams som spelade in sin egen version av Taylor Swifts album 1989.

Go Weezer, Go!!!!!

  “I never thought that losing you could ever hurt so bad”

251. Shadow of Your Love

Artist: Guns n Roses Kompositör: Axl Rose, Izzy Stradlin & Paul Tobias

Utgivningsår: 2018  Album: Appetite for Destruction: Locked N’ Loaded edition

_____________________________________________________________________

“Shadow of Your Love” är en tidigare outgiven låt som tydligen spelades in redan 1986, när Guns n Roses spelade in sitt numera klassiska debutalbum Appetite for Destruction. Varför den legat bortglömd och utgiven i så många år är dock oklart, men nu kommer den i samband med en nyutgåva av nyss nämnda debut – med suffixet “Lock n Loaded”. Boxen lär innehålla mer än 70 låtar varav nästan 50 av dessa är tidigare outgivna. Boxen kommer senare i sommar.

Låten har dock spelats in av bandet Hollywood Rose tidigare och finns och återfinns på albumet The Roots of Guns N’ Roses. En version av låten har även hamnat på B-sidan av singeln “Live and Let Die” 1991.

För mig är den helt ny – har aldrig hört den tidigare. Det är häpnadsväckande bra och smått otroligt att den inte ens spelades in igen när bandet följde upp debuten med kolosserna Use Your Illusion. Fast det kanske var lika bra då bandet på dessa plattor serverade en otroligt tråkig ljudbild (trummorna låter ju förfärligt på samtliga låtar). Konstigt; större budget = sämre ljud.

Nåväl, här får vi den i Appetite-kostym och det klär den väl. Riktigt bra och kul att outgivna låtar faktiskt kan kännas berättigade. Skönt schvung i hela låten! Att resterande outgivna låtar i kommande boxen håller samma nivå är nog inte att vänta sig. Men ändå, man vet ju aldrig?

“Now I’m reckless, gonna have some fun
and the woman who is dead
who was out alnight, no I’m not the only one

and I ain’t standing, never standing
in the shadow of your love”

250: Vem är du? (2018)

Artist: Abramis Brama Kompositör: –

Utgivningsår: 2018  Album: Tusen år

___________________________________________________

För att vara ett band som funnit i över tjugo år har Abramis Brama gått mig obemärkt förbi. Bandets hemsidan pryds med rubriken “tung svensk rock sedan 1997”. De debuterade med plattan Dansa tokjävelns vals redan 1999 och har sedan dess givit ut ett gäng plattor och även nominerats i Grammissammanhang.

Det kan ju såklart vara så att jag upptäckt dem förr, och sedan liksom förträngt? Men ändå – det känns långsökt, och när jag inventerar diskografin lite hastigt hittar jag ingenting som känns bekant (även om “Enkel biljett” känns som en klassiker jag borde känna till). Hur som helst, det här är riktigt jävla bra!

Förutom de mest uppenbara referenserna i stonerrocken och de härligt sega Black Sabbathinfluerade riffen så är det ju det faktum att de sjunger på svenska något som  automatiskt för in dem lite i periferin, tyvärr. Det för vidare tankarna till den svenska proggrocken och kanske inte minst bandet November – som manglade hårdrock på svenska redan på 70-talet.

Abramis Brama är ett November 2.0, och 2018 är de tyngre och bättre än någonsin med en utomordentligt bra platta  – Tusen år. Låten “Vem är du?” är ett tvärsnitt; här hittar du allt jag gillar med detta band. Om detta inte tilltalar dig, ja då behöver du inte bemöda dig med vidare genomlyssning. Men om du som jag älskar det kompetenta musicerandet i tunga 70-talsriff med storslagna texter på svenska (ja, du vänjer dig) så kommer du att tacka mig. Precis så bra är det!

“lång är arbetsdagen som alltid börjar klockan sju

lång är längtan efter kärleken som du förtjänar

lång är vandringen till karriär och ekorrhjul”

249. Foundations (2007)

Artist: Kate Nash Kompositör: Kate Nash & Paul Epworth

Utgivningsår: 2007  Album: Made of Bricks

____________________________________________________________________________

Jag gillar verkligen Kate Nash. Och jag vet – hon har ganska nyligen släppt en platta så ni kanske undrar varför jag kommer dragandes med den här gamla låten från 2007? Jo, jag har lite svårt att bortse från den och när jag insåg att jag tidigare inte skrivit om Nash här på bloggen blir “Foundations” en naturlig ingång.

“Foundations” var (och är nog) Kates största hit hittills. En härligt skruvad ‘borde göra slut’-låt där Nash sjunger att hon verkligen enträget stannar kvar i ett destruktivt förhållande trots att hon inte borde (“my fingertips are holding onto the cracks in our foundation) men det är svårt att göra slut (“I know that I should let go but I can’t”).

Nash är en musikalisk kusin till Lily Allen – som på samma vis rör sig med skruvade texter och trallvänliga melodier. Hon må vara mindre framgångsrik än Allen men det finns mycket att upptäcka med Kate Nash. Främst rekommenderar jag debutplattan Made of Bricks från 2007 men senaste platta Yesterday Was Forever (2018) är också riktigt bra – om än något mer trallvänlig och kommersiell på det lite mer inställsamma sättet.

“You said I must eat so many lemons
’cause I am so bitter
I said “I’d rather be with your friends, mate
’cause they are much fitter”