365 låtar

som kräver en förklaring

18. High Hopes (1994)

on October 10, 2013


Artist: Pink Floyd Kompositörer: David Gilmour & Polly Samson

Utgivningsår: 1994 Album: Division Bell

______________________________________________________________________________________

Ur ett historiskt perspektiv anses inte Division Bell som en klassisk Pink Floydplatta. Det finns de som inte ens vill kalla det Pink Floyd. Mestadels för att bandets en gång så kreativa motor, Roger Waters, inte är med i bandet längre. I vilket fall, det är den sista plattan signerad Pink Floyd och personligen tycker jag att den är makalöst underskattad.

Inte minst är plattans sista spår – den sista låten Pink Floyd gav ut, som du så vill – orättvist bortglömd och undanskuffad i diskografin. Det är nog inte heller en slump att den ligger allra sist, då “High Hopes” är en något nedstämd elegi där den här Floyd-erans meste kreativa motor, David Gilmour, ser tillbaka längs minnenas allé. Själv har Gilmour sagt att texten handlar om hur han ser tillbaka på tiden som ung, då allting verkade okomplicerat och lättsamt.

Det hindrar dock inte inbitna fans att dra egna slutsatser och se passningar till andra Pink Floydlåtar. Eller hur första versens rader “our thoughts strayed constantly and without boundary, the ringing of the division bell had begun” hänvisar till hur bandets kreativa motsatser slet bandet isär. Eller hur låtens allra sista rader är en medveten hälsning: “the dawn mist glowing, the water flowing, the endless river”. Som om Gilmour här tar ett metaforiskt farväl väl medveten om att bandets musik och arv lever vidare trots allt.

För mig handlar det mer om kyrkklockan som går likt en jämn puls genom hela låten. Det klinkande pianot som inleder och vecklar ut en låt, till en början försiktigt och anspråkslöst. Men så växer den och blir mäktigare och vecklar ut sig till sin fulla bredd och blir näst intill majestätisk . Och sedan tillbaka; kyrkklockan och pianot ackompanjerat av Gilmours modstulna röst. Till sist signerat med ett makalöst slidesolo.

Det kallar jag signatur!

“The grass was greener
The light was brighter
The taste was sweeter
The nights of wonder
With friends surrounded”

Advertisements

Skriv en kommentera

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: